Kalix kommun utsattes nyligen för en ransomware-attack. I en digitaliserad värld har det blivit allt vanligare att hackers tar servrar och data i gisslan, från både företag och stater. Detta görs för att cyberkidnapparen i samband med attacken ska kunna kräva en lösensumma. Ingen betalning som på film i form av en portfölj med sedlar lämnas över, istället vill boven få kryptotillgångar i utbyte. Numera finns det flera skäl till att kontanter inte längre är att föredra bland de som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet.

Valet av själva betalningsformen är något som är uppseendeväckande och just därför kräver vidare granskning. Det är i sammanhanget värt notera att landets totala penningmängden består till största del av kontobaserade pengar, det vill säga digitala bankpengar. För att förstå de kriminellas tankebanor och följa penningspåret måste den intresserade sätta sig in i penningsystemets uppbyggnad och försöka greppa det globala banksystemet. Skulle verkligen den som stulit nycklarna och sitter på styrningen av ett it-system vilja ha betalning i det allmänna betalningsmedlet som lämnar digitala spår? Överföringar via traditionella konton är inte alltför svåra för ekobrottsmyndigheten att nosa upp, i alla fall när det sker i samarbete med affärsbankerna vilka är de som handhar befolkningens kontoinnehav.

Att undgå banksystemet och Riksbankens centraliserade nätverk har tidigare krävt att kriminella har minst ett uns av extra fantasiförmåga och skicklighet, men med krypto och dess blockkedjeteknik, som är det centraliserade systemets motsats, har brottsliga upplägg inte bara möjliggjorts utan underlättats. De kriminella som sysslar med exempelvis penningtvätt, bedrägeri och utpressning lockas av en ”digital tillgång” som går att äga under pseudonym. Bitcoin är utan tvekan en sådan finansiell tillgång.

Krypto är själva samlingsnamnet för flertalet elektroniska ”tillgångar”. Krypto ska inte förväxlas med en krypta, även om ett dolt underjordiskt rum har sina likheter med Krypto-sfärens cybermiljö, där aktörer agerar i det dolda på en svart marknad, utan koppling till stat och tillsyn av statliga myndigheter. Vissa experter menar att de som vill undgå spårning, inte kunnat konstruera en bättre skapelse än krypto, i alla fall inte för att hålla sig bortom en stats ”radar”. Innehavaren av en sådan tillgång tillåts befinna sig utanför den nuvarande och gällande lagstiftningen.

New York Times krönikör Nathaniel Popper skrev förra året i artikeln ”Bitcoin har tappat farten men kriminella älskar den fortfarande” och att ”Bitcoin fortsätter ge bränsle till illegal verksamhet, vilket tyder på att myndigheter kämpar med att hämma det dåliga beteende som kryptovalutor frammanat.”

Hur vanligt det blivit med cyberattacker och utpressning som betalas i krypto visar en rapport som sammansatts av Chainalysis, de uppskattar att det totala beloppet som betalades ut till cyberkidnappare ökade under 2020 med 311% jämfört med tidigare år och nådde 350 miljoner dollar i kryptotillgångar.

Än så länge tillåts inom EU och USA oreglerade kryptotransaktioner, de facto utanför centralbankers och affärsbankers system. Lagstiftarna uppvisar snigelns fart, men Federal Reserve och Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde har i alla fall i uttalanden visat sig skeptiska till krypto och att de håller på att se över möjligheterna inom en snar framtid reglera, det som Lagarde kallar för suspekta och mycket spekulativa företeelser.

Överföringar med Bitcoin har tillåtits utan någon statlig intervention i nästan ett decennium. Kapitalbeskattning ska tekniskt sett ske i innehavarens hemland, men det är upp till säljaren att själv redovisa försäljningen i sin deklaration. Ett sådant frivilligt arrangemang visar att den befintliga skattelagstiftningen inte följer den digitala utvecklingen.

Kanske kan man påstå att maffians våta dröm --sedan dess begynnelse-- besannats, den fingeravtryckslösa tillgången utan medföljande färgampuller. Drömmen krossas dock när det inte går att använda Bitcoin som betalningsmedel på särskilt många platser alls. Den som önskar vara laglös tvingas troligen vid något tillfälle att växla in sina elektroniska mynt, i alla fall om denne ämnar att en dag kunna nyttja sina medel. Annars förblir krypto bundna och utan utbytbarheten till en valuta står innehavaren utan cash. De som är kritiska till dagens penningsystem vill helst inte tillstå att de växlar in sina Bitcoins till just dollar, yuan, eller annan fiatvaluta.

Elefanten i rummet är den ekonomiska brottsligheten och hur Skatteverket och andra berörda myndigheter ska handskas med kryptotillgångarnas växande popularitet. Investerings-sparkonton (ISK), som väckt stor debatt på senare tid, är rena guldgruvor för Bitcoin-spekulanter, hävdade ekonomerna Oskar Broberg och Viktor Elliot vid Handelshögskolan i Göteborg i en debattartikel i GP (22/11).

Kryptan öppnar sig för den som lär sig mer om Bitcoin och andra kryptorelaterade ”finansiella tillgångar”, problematiken uppenbarar sig och frågan blir; när ska politiker och lagstiftare ta itu med det som förblir oreglerat? En bra början vore att se över det som kommit att bli skatteparadis för Bitcoin-spekulanter. Enligt experterna ovan är ISK en mycket populär sparform inom kryptokretsar, således finns det goda skäl att göra om ISK-systemet samt helt utesluta de kryptorelaterade finansiella instrumenten.